Bundet sparkonto och privatlån: bryta sparandet eller vänta?

Du har ett privatlån och pengar på ett bundet sparkonto. Låneräntan är högre än sparräntan, men det betyder inte att kontot bör avslutas i dag. Frågan är vad ett tidigare uttag ändrar under tiden som återstår. Här följer vi både skuld och pengar som blir kvar, fram till samma slutpunkt.

1. Börja med nettoutbetalningen och en genomförbar dag

Be sparbanken ange kapital, redan intjänad ränta, preliminär skatt, uttagskostnad och nettobelopp för en viss avslutsdag. Kontrollera om hela kontot måste avslutas och när pengarna kan användas hos långivaren. Ett besked om avslut är inte samma sak som disponibla pengar.

Som ett avgränsat exempel anger SBAB vid källkontrollen den 20 oktober 2026 en avgift motsvarande 1 procent per år på placerat belopp under återstående bindningstid, dock minst 500 kronor. Det är inte 1 procent för varje återstående månad. Bankens allmänna villkor beskriver uttag av hela placeringen och överföring efter avdrag för avgift och eventuell skatt. Andra konton kan ha andra begränsningar. Använd ditt avtals besked, inte ett annat instituts exempel.

Be samtidigt långivaren bekräfta hur mycket av betalningen som minskar kapitalet, från vilken dag och vilken ordinarie betalning som därefter gäller. Vår guide till förtidsbetalning av privatlån hjälper dig skilja kapital från upplupna kostnader. Ta med en eventuell kostnad även på lånesidan.

2. Skilj ränta efter skatt från en separat uttagsavgift

Skatteverket anger 30 procents skatt på vanliga ränteinkomster. För ett vanligt blancolån utan säkerhet får du däremot inget ränteavdrag från inkomstår 2026, vilket deklareras 2027. Använd inte bolånets skattereduktion på det lånet.

Kontrollera också hur sparbanken behandlar avslutet. Skatteverkets vägledning om kontrolluppgifter skiljer mellan att sluträntan reduceras och att en separat avgift tas ut. Därför ska du inte automatiskt dra 30 procent från varje kostnad som kallas ränteskillnadsersättning. Modellen nedan räknar med en separat avgift fullt ut och utan skattebesparing på avgiften. Om banken i stället reducerar räntan behöver nettoberäkningen anpassas.

3. Eget exempel: samma tre månader och samma amortering

Alla räntor och belopp här är antaganden, inte bankerbjudanden. Vi jämför tre hela räntemånader under inkomstår 2026. Sparkapitalet är 30 000 kronor och privatlånet 60 000 kronor. Låneräntan antas vara 12 procent och sparräntan 4 procent per år. Räntorna hålls oförändrade. Lånet amorteras med 1 000 kronor vid varje månadsslut i båda alternativen, utan andra låneavgifter eller ersättning vid extra amortering.

Om kontot behålls ger den återstående tiden förenklat 30 000 × 0,04 × 3/12 = 300 kronor i sparränta, eller 210 kronor efter 30 procents skatt. På slutdagen används kapitalet och dessa 210 kronor till en extra amortering. Vi antar att ingen automatisk förlängning sker och att pengarna kan användas då.

Vid avslut nu antar vi en separat avgift på 500 kronor, dragen från kapitalet. Då når 29 500 kronor lånet precis före första ränteperioden. Tidigare intjänad nettoränta hålls utanför amorteringen och reserveras i båda alternativen; den ger ingen skillnad i modellen. En separat tillgänglig buffert används inte. Dagberäkning, överföringsglapp och ränta på frigjorda månadsbelopp är borttagna förenklingar. Detta är alltså inte SBAB:s faktiska dagränteberäkning.

4. Jämför kostnaden och kontrollera även slutskulden

Räntan är ingående kapital × 0,12/12. Tre månaders låneränta blir 1 770 kronor vid väntan och 885 kronor vid uttag nu. Den tidigare amorteringen sparar alltså 885 kronor i låneränta. Från det dras avgiften på 500 kronor och den uteblivna nettosparräntan på 210 kronor: 885 − 500 − 210 = 175 kronor till det tidiga uttagets fördel.

Varför är skulden lägre vid väntan trots den högre kostnaden? Där betalas 30 210 kronor extra på slutdagen. Vid tidigt uttag betalades bara 29 500 kronor extra. Samtidigt har det tidiga alternativet frigjort 295 kronor vid var och en av tre månadsbetalningar, sammanlagt 885 kronor. Vi antar att dessa pengar behålls kontant utan ränta.

5. En högre avgift kan vända beslutet

Byt endast avgiften till 750 kronor och låt den fortfarande dras från sparbeloppet. Då amorteras 29 250 kronor direkt. Räntebesparingen blir 29 250 × 0,12 × 3/12 = 877,50 kronor. Efter avgift och förlorad nettosparränta är utfallet 877,50 − 750 − 210 = −82,50 kronor. Nu är väntan billigare i modellen.

En vanlig genväg räknar räntebesparingen på hela sparkapitalet, trots att avgiften har förbrukat en del. Med 500-kronorsavgiften skulle den ge 900 − 500 − 210 = 190 kronor och överskatta fördelen med 15 kronor. Om avgiften i stället betalas med andra pengar ändras kassaflödet. Jämför då samma totala egna pengar i båda planerna.

6. Hämta två besked innan du verkställer

Räkna om om pengarna kommer senare, räntan ändras eller banken kräver en annan amorteringsplan. Fortsätt betala avier enligt bekräftade instruktioner under övergången. Följ kapitalet efter bokföring och avgiften på sparkontots slutbesked.

7. Behåll pengar till nästa nödvändiga utgift

En modellvinst på 175 kronor kan vara mindre värd än en reserv som hindrar nästa lån. Pengar som amorterats kan inte användas till en räkning utan att de på nytt blir tillgängliga på annat sätt. Läs vår guide om buffert, sparande och skulder och testa betalningsmarginalen. Välj först ett reservbelopp som fungerar för hushållet, och räkna sedan bara på den del av sparandet som kan avvaras.